Riksintresse och lokalt särintresse

 

Var i veckan i Göteborg för att träffa Västsvenska Handelskammarens Vd samt ansvarige för infrastrukturfrågor.

Våra diskussioner handlade främst om kommunikationer och infrastrukturens betydelse för utvidgning av arbetsmarknadsregioner. Från Skaraborg hävdar vi bl.a. att E20 är helt avgörande som en ”pulsåder” för vägburen trafik mellan Stockholm och Göteborg, vilket jag ställer mig bakom. Men om vi skall utvidga de två befintliga arbetsmarknadsregionerna i Skaraborg är det i första hand järnväg och kollektivtrafik som är viktiga.

Det som är mest förbryllande i de pågående diskussionerna i regionen är byggandet av en ny bro över Göta älv i Göteborg (s.k. nya Marieholmsbron) och dess påverkan på kollektivtrafiken. Den befintliga öppningsbara bron har idag en seglingsfri höjd om 19 m, Göteborgs stad vill bygga en ny öppningsbar bro med en seglingsfri höjd om 12 m. Detta trots att de vet att det kommer att krävas avsevärt fler broöppningar än idag med en väsentlig påverkan på kollektivtrafiken över bron.

Idag passerar ett kollektivtrafikfordon var 25 sekund i vardera riktningen. Varje broöppning innebär en trafikfördröjning på upp till 45 min!

Motivet till en lägre bro skulle vara kostnad, mindre markanspråk vid brofästen samt bl.a. lättare för cyklister att pendla.

Sjöfarten är ett riksintresse och Göteborgs lokaltrafik ett särintresse – det är svårt att se logiken och förstå argumenten.

 

Peter M Larsson

marieholmsbron_440x200

Se fler nyheter i Okategoriserade, VD har ordet